En ny beredskapssektor
– för ökad försörjningsberedskap (SOU 2024:19)

Remissvar gällande betänkandet En ny beredskapssektor
– för ökad försörjningsberedskap (SOU 2024:19)

Sammanfattning

Kammarkollegiet ställer sig positivt till förslaget att införa en ny beredskapssektor för industri, bygg och handel. Det är viktigt ur ett beredskapsperspektiv att ha ett tydligt fokus på industrifrågor och den nationella industrikapaciteten.

Kammarkollegiet tillstyrker förslaget att Tillväxtverket utses till beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för den nya sektorn och att Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Boverket utses till beredskapsmyndigheter inom sektorn.

Kammarkollegiet delar utredningens bedömning att en nära samverkan med Upphandlingsmyndigheten och övriga inköpsorganisationer, inklusive Statens inköpscentral är viktig under såväl uppbyggnaden av beredskapsverksamheten som under verksamhetens gång.

Kammarkollegiets synpunkter och kommentarer

Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet har uppdraget att ingå ramavtal om varor och tjänster som är avsedda för andra statliga myndigheter. Enligt förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning ska ramavtal finnas för varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. Syftet med den statliga inköpssamordningen är att minska kostnaderna genom att effektivisera upphandlingarna. Kammarkollegiets uppdrag om att tillhandahålla ramavtal för myndigheter under regeringen utgår från hur behovet hos de statliga myndigheterna ser ut. Kammarkollegiet är ingen beredskapsmyndighet idag och tillhör därmed heller ingen beredskapssektor utan har, som alla statliga myndigheter, ett grundläggande ansvar för krisberedskap och totalförsvar.

Kammarkollegiet delar utredningens slutsats att det är viktigt att ansvarsprincipen upprätthålls så att myndigheter som har ansvar för olika områden i fredstid också har det fortsatt i kris och höjd beredskap. Utredningen nämner Kammarkollegiet, Statens inköpscentral, som en av de inköpsorganisationer det är viktigt att Tillväxtverket i sin nya roll samverkar med. Detta ur perspektivet att vi besitter kunskap om och insyn i försörjningskedjor samt hur inköpsarbetet kan integreras med beredskapsarbetet.

Vi är positiva till att utredningen identifierat behovet av att i arbetet med att bygga beredskap inom den föreslagna nya sektorn, liksom i övriga sektorer, ta med befintliga inköpsorganisationers kompetens och perspektiv på inköp, upphandling och försörjning. Upphandlingar och inköp hanteras av Kammarkollegiet inom ramen för den statliga inköpssamordningen men också av ett stort antal andra upphandlande statliga myndigheter, kommuner och regioner liksom ett antal hundra andra statliga, regionala och kommunala organisationer (bolag, stiftelser etc.).

Alla upphandlande myndigheter har löpande kontakter med leverantörer i olika format och många av dem ansvarar också, i större eller mindre omfattning, för samhällsviktig verksamhet. Det finns därför ett mycket brett och, just mot bakgrund av det stora antalet upphandlande myndigheter och dessas geografiska spridning, tämligen svåröverskådligt samarbete och kontaktnät med leverantörer i olika branscher såväl nationellt som internationellt varför samverkan är viktig för att minimera risken att bygga parallellstrukturer. Det operativa leverantörssamarbetet behöver på ett lämpligt sätt koppla an till det övergripande ansvar som Tillväxtverket föreslås ges inom det nya beredskapsområdet. På motsvarande sätt behöver det operativa leverantörssamarbetet och Tillväxtverkets övergripande ansvar koppla an till övriga (befintliga) beredskapssektorer, som även de kommer att behöva hantera upphandlings-, inköps- och leverantörsfrågor . Här behövs det, enligt Kammarkollegiets bedömning, ett fortsatt arbete med att detaljera och förtydliga Tillväxtverkets ansvar och utveckla nya arbets-/samarbetsformer.

I detta ärende har avdelningschefen för Statens inköpscentral Anna Clara Wittgren beslutat och juristen Karin Bergh varit föredragande. Beslutet har godkänts digitalt och saknar därför underskrift. Remissvaret till Klimat- och näringslivsdepartementet den 1 juli 2024.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-4646-2024

Departementets diarienummer: KN2024/00705