Syftet med registret är att:

• synliggöra idéburna organisationer och särskilja dem från offentliga myndigheter och privata aktörer
• visa att organisationerna är idéburna och uppfyller ställda kriterier
  
• kunna identifiera organisationerna med namn, organisationsnummer och kontaktuppgifter.

Det är frivilligt för idéburna organisationer att ingå i registret.

Registret är inget bransch- eller leverantörsregister

Det är inte ett bransch- eller leverantörsregister och heller inte en plats att söka och hitta tjänster och produkter. Idéburna organisationer finns i många fall i andra register så som föreningsregistret och aktiebolagsregistret.

De här kraven ställer lagen för att en organisation ska kunna bli registrerad:

• Organisationen ska vara idéburen. En idéburen organisation är en juridisk person som uteslutande har ett allmännyttigt syfte. Syftet ska vara formulerat i stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling.
• Organisationen kan vara till exempel ett aktiebolag, en ekonomisk förening, stiftelse eller ideell förening. Bestämmelsen omfattar även utländska juridiska personer. Den får inte vara en enskild firma.
  
• Organisationen ska bedriva en offentligt finansierad välfärdsverksamhet, eller ha för avsikt att bedriva en offentligt finansierad välfärdsverksamhet
• Organisationen får inte vara under rättsligt bestämmande inflytande från stat, region eller kommun.
• Många organisationer är uppbyggda av olika lokalföreningar - var och en av dessa som vill ingå i registret måste skicka in sin egen ansökan.
• Det måste även finnas en bestämmelse i stadgar, bolagsordning eller motsvarande handling om att kvarvarande tillgångar vid organisationens upplösning ska hanteras på ett sätt som inte bryter mot lagens begränsning om värdeöverföringar. Det innebär att vid konkurs eller likvidation får organisationens återstående tillgångar, när alla skulder blivit betalda, endast överföras till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning. Detta gäller inte svenska stiftelser.

Ett allmännyttigt syfte är att bidra till samhällets utveckling eller till lösningar av ett samhällsproblem. Organisationen har ett eller flera angivna ändamål, som enligt en utbredd uppfattning är värda att stödja, som är grunden för och drivkraften i den verksamhet som bedrivs. Verksamheten ska som helhet omfattas av ett allmännyttigt syfte men behöver dock inte vara riktad till hela allmänheten.

Exempel på allmännyttigt syfte kan vara att:

• hjälpa våldsutsatta kvinnor eller ungdomar med särskilda behov
• arbeta för att tillgodose mål och principer som är grundläggande för en specifik väldfärdsverksamhet, till exempel att bedriva äldrevård.

En offentligt finansierad välfärdsverksamhet innefattar verksamhet som finansieras inom ramen för exempelvis:

• en offentlig upphandling
• ett valfrihetssystem
• bidrag från det offentliga.

Exempel på välfärdsverksamhet i detta sammanhang:

• hälso-och sjukvård
• hälsofrämjande verksamhet
• sociala omsorgstjänster
• utbildning som regleras i skollagen (2010:800), utbildning och bildning som folkhögskolor och studieförbund genomför
• aktiviteter inom arbetsmarknadsområdet
• verksamheter som syftar till att öka människors integration och inkludering i samhället och att motverka segregation och isolering.

För att det ska finnas en avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet bör det finnas någon form av konkretiserad indikation på att verksamheten ska påbörjas inom överskådlig tid. Exempel på sådana indikationer är att organisationen har:

• sökt ett visst angivet bidrag från en myndighet
• ansökt om att få delta i ett valfrihetssystem
• lämnat ett anbud i en upphandling
  
• påbörjat ett ansökningsförfarande för att starta en tillståndspliktig verksamhet.

Staten, regioner och kommuner får inte ha ett rättsligt bestämmande inflytande över en registrerad idéburen organisation. Det är inte avgörande om organisationen får majoriteten av sin finansiering från det offentliga eller att organisationen har grundats av en offentlig aktör. Det avgörande är att organisationen inte direkt eller indirekt får kontrolleras av det offentliga genom att vara ägd eller styrd av stat, region eller kommun.

Med rättsligt bestämmande inflytande menas att din organisation ägs eller styrs av det offentliga (stat, region eller kommun) på så sätt att det offentliga kontrollerar den.

Det offentliga har rättsligt bestämmande inflytande om de:

• genom innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 50 procent av det totala antalet röster i organisationen eller
• har rätt att utse eller avsätta mer än 50 procent av ledamöterna i styrelsen för en organisation eller
• utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän

Enligt de regelverk som gäller ska Kammarkollegiets arbete med registret bekostas av de som omfattas av registret. Kammarkollegiet har beslutat om en ansökningsavgift om
12 000 kronor samt en årlig tillsynsavgift om 1 600 kronor.

Ansökningsavgift

I samband med att du ansöker om att registrera din idéburna organisation betalar du ansökningsavgiften. Ansökningsavgiften ska betalas till Kammarkollegiets bankgiro. Mer information om hur du betalar får du i bekräftelsemejlet när ansökan är inskickad.

Notera - Kammarkollegiet kan inte påbörja handläggningen förrän ansökningsavgiften är betald.

Tillsynsavgift

När en idéburen organisation är registrerad skickar Kammarkollegiet en faktura till organisationen för den årliga tillsynsavgiften.

Fakturan kommer året efter att organisationen har registrerats. Även den organisation som tidigare var registrerad behöver betala den årliga avgiften under de fem år som följer efter att ett beslut om avregistrering meddelats.

För att kunna ingå i registret får medel - en så kallad värdeöverföring - endast föras över från:

• en idéburen organisation till en annan idéburen organisation. När en organisation ska flytta medel till en annan organisation måste bägge organisationerna finnas med i Kammarkollegiets register.
• en idéburen organisation till forskning.

Definition: En värdeöverföring är en affärshändelse som medför att förmögenheten hos en idéburen organisation minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för organisationen.

• Varje år ska organisationen skicka in en årlig rapportering om värdeöverföringar till Kammarkollegiet. En registrerad idéburen organisation får endast göra värdeöverföringar till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning.
• Om en idéburen organisation avregistreras, efter ett beslut från Kammarkollegiet eller om organisationen inte längre vill vara med, ska organisationen de fem efterföljande åren lämna in den årliga rapporteringen.
• Organisationen betalar en registerhållnings- och tillsynsavgift varje år. Detta gäller även för avregistrerade organisationer i fem år efter avregistrering.
• Organisationen måste genast anmäla ändringar till Kammarkollegiet, exempelvis ändringar i stadgarna, kontaktperson eller kontaktuppgifter.

En organisation som inte följer lagens begränsningar om värdeöverföringar eller som inte meddelat Kammarkollegiet om ändringar kan tvingas betala vite eller böter. Om Kammarkollegiet misstänker att ett brott har begåtts kommer en polisanmälan bli aktuell.